- Malin, Tilda, Bianca, Zanna och Johanna

Generellt om riksdagen

Riksdagen är den högsta beslutande församlingen i Sverige och vart fjärde år så väljer vi som är Svenska folket vilka som ska representera vårt land. Det är 349 personer som ska företräda dem i riksdagen men vad gör de i riksdagen? Bland annat så beslutar de om lagar, kontrollerar regeringen samt att de beslutar om statsbudgeten. Utöver detta så arbetar de med EU-frågor och även med utrikespolitiken.

Det finns flera byggnader som är viktiga där mycket beslut tas med mera. Området som dessa byggnader ligger i heter Rosenbad och ligger i centrala Stockholm. Rosenbad har blivit som en symbol för Sveriges regering och här har även statsministern sitt tjänsterum, regeringen sammanträder och presskonferenserna hålls i huset. Även Statsrådsberedningen, justitieministern, migrationsministern och delar av Justitiedepartementet finns här. I sin helhet omfattar Regeringskansliet tolv departement fördelade över elva kvarter. Om du har varit i Stockholm så har du säkert sett dessa vackra och stora byggnader. Det största och kanske viktigaste huset är själva riksdagshuset och det är sätet för Sveriges riksdag. Riksdagshuset uppfördes mellan åren 1897 och 1905 av arkitekten Aron Johansson.

 

Hur kommer en lag till?  

Den som beslutar om lagar i vårt land är riksdagen. Kortfattat skulle man säga att en lag går igenom fyra olika steg innan den kan anses som godkänd och stiftas.

Förslag: För att en lag ska komma till krävs i första hand att någon föreslår en ny lag. Dessa kommer ofta från regeringen och kallas då för en proposition. Men kan också komma från enskilda riksdagsledamöter och kallas då för motioner. Under förslags-punkten ingår också en undersökning utav lagrådet. Lagrådet granskar framför allt propositioner från regeringen för att se att inga juridiska fel eller motsägelser finns i det givna förslaget.

Förberedelser: Lagförslaget skickas sedan till utskotten. Till vilket utskott lagförslaget skickas beror på vad lagförslaget handlar om. Varje utskott är specialiserat inom ett visst område. Då förslaget diskuteras i utskotten kan också utomstående specialister inom området bjudas in för att säga sin åsikt om lagförslaget. Utskotten skriver sedan ett betänkande, det vill säga deras åsikter och skickar vidare det i sin tur till kammaren där det är dags för debatt.

Debatt: Bara för att utskotten tycker på ett sätt så betyder inte det att kammaren tycker detsamma. Det öppnas nu upp för en öppen debatt där riksdagens ledamöter har möjligheten att yttra sina åsikter och visa vad respektive parti stå för. Alla riksdagsledamöter har möjligheten att debattera om så önskas.

Omröstning och beslut: När ledamöterna har debatterat klart finns det två olika alternativ. Har det bara visat sig finnas en åsikt så är det talmannen som frågar kammaren om man kan godkänna beslutet. Om det under debatten har funnits flera olika åsikter så går förslaget till röstning. För att förslaget ska gå igenom krävs det en majoritet i röstningen. Beslutet skickas sedan vidare till regeringen som får uppgiften att verkställa lagen och föra in din i svensk författningssamling.

 

Utskotten

Man kan kalla utskottet som en liten miniriksdag, då alla partier representeras och är motorn i de arbete riksdagen gör. Ledamöterna i utskottet sammanfattar och speglar riksdagens utseende. Det finns 15 utskott och det är där ledamöterna förbereder besluten. Alla 349 riksdagsledamoter ska ta ställning till förslaget som ett utskott presenterat. Det sitter 17 ledamöter i varje utskott som är specialiserade på just utskottets ämnen, till exempel miljögfrågor tas utt i mijöutskottet, frågor kring utbildning tar de upp utbildningsutskottet. Fördelningen i utskotten beror på mandatet, det största partiet har flest platser i varje utskott. Propositionen från regeringen till riksdagen går alltid till ett utskott först, vilket kallas för beredningstvång på riksdagsspråk. Detsamma gäller med ledamöternas motioner. Det är alltså utskotten som tar ställning till förslaget först, och därefter är det riksdagen som fattar beslut om förslagen från regeringen och ledamöterna. 

Den 2 oktober fick vi som läser sista året på ekonomiprogrammet med inriktning juridik möjlighet att besöka riksdagen. Det var många utav oss som inte hade besökt riksdagen tidigare och tyckte det skulle bli ett intressant besök. Det började med att vi blev välkomnade av en vakt i entrén och då fick vi ett klistermärke som vi skulle ha på oss så dom inne på riksdagen skulle ha koll på att vi var besökare. När vi sedan hade gått igenom säkerhetskontroller så fick vi träffa vår guide som skulle visa oss runt i riksdagen under dagen. Han berättade allmänt om riksdagen och deras arbete och berättade även om intressanta händelser. Vi fick bland annat besöka sammanträdesrummet, plenissalen, kammaren och andrakammarsalen. Man blev fascinerad av hur stort det var och alla pampiga lokaler.