Mål nr B 7857-13
Målsägande: Tilltalad:
Ulrika Johnsen Isabell Paulsson
Yrkande
Ulrika Johnsen yrkade att Isabelle Paulsson ska ge skadestånd till henne motsvarande en summa på 5000kr jämte ränta enligt 6§ räntelagen från den 27 januari 2013 till dess att betalningen sker. Skadeståndet avser ersättning för kränkning.
Sammanfattning av förhören: Målsägande Ulrika Johnsen yrkar skadestånd för att hon har känt sig hotad av Isabelle Paulsson. Det var den 27:e januari 2013 som Isabelle knackade på Ulrikas dörr på grund utav att Isabelle hade upplevt oljud från Ulrikas lägenhet. Ulrika upplevde att Isabelle stank sprit och hon tyckte att hon kändes farlig. Ulrika bad henne flera gånger, vänligen att gå där ifrån men Isabelle höll fast dörren och gjorde allt för att inte gå därifrån. Slutligen kom Ulrikas granne, Mikael Westman och lyckades få bort Isabelle därifrån genom att han skyfflade undan henne. Detta enligt Ulrika.
Isabelle däremot hävdar att hon inte kunde sova på grund av att Ulrika fört oljud som t.ex bankat i golvet. Då gick Isabelle ner och knackade på Ulrikas dörr. Isabelle uppger att hon har varit vänlig och frågat vad Ulrika gjorde varpå Ulrika skrek högt att det var Isabelle som störde i huset. Isabelle uppger att Mikael Westman är både spritsmugglare och knarkare och att han slog henne i höger öga därefter gick Isabelle upp till sin lägenhet och ringde polisen. Under händelsen har Isabelle varit uppkopplad med sin mobil med sin väninna Ylva Petersson.

Vittnesförhör:
Det har hållts vittnesförhör med Mikael Westman (boende i huset) samt Ylva Petersson (Isabelles vännina). Mikaels förhör stämmer in med Ulrikas berättelse medan Ylvas liknar Isabelles version av händelseförloppet.
Påföljd:
Tingsrätten bestämmer påföljden till 30 dagsböter á 120kr för Isabelle. Ulrikas skadeståndsyrkande ogillas då gärningen inte anses vara av sådan art att skadestånd skall gillas.
Våra egna tankar och reflektioner om målet.
Dennis: Detta målet tyckte jag skilde sig väldigt mycket gentemot alla andra brottsmål jag har varit på. Det var till en viss del obehagligt men också väldigt intressant. Den tilltalade i detta mål var aningen läskig och kunde ibland söka ögonkontakt med oss åhörare. Detta var obehagligt då hon ofta grät och skrek i rättssalen. Det var blandade känslor, men jag tycker iallafall att tingsrättsmål brukar hålla högre standard var det gäller allt. Vilket man kan tycka är konstigt.
Hanna: Målet vi besökte var väldigt speciellt mot var man brukar se på en rättegång. Jag tycker det hela började spåra ut när den tilltalade kommer sent in till rättsalen med frukost i ena handen. Hon betedde sig också ganska aggressivt vilket gjorde att det blev ganska obehagligt att vara där inne. Det kändes nästan som hon var påverkad av något och hon kändes inte alls trovärdig med det hon hade att säga. Ibland började hon även stirra på oss som satt och kollade, då kändes det nästan som att hon skulle gå fram och slå till oss. Fallet i övrigt var dock ganska löjligt men samtidigt ganska intressant. Det blev mer intressant med tanke på att hela fallet kändes ganska oseriöst och det var inte sådant man brukar uppleva i en rättssal.
Sanna: Målet var speciellt jämfört med tidigare mål jag sett. Det kändes som att fallet togs oseriöst av både åklagare och advokat samt också av den tilltalade. Isabelle som var den tilltalade var väldigt speciell och betedde sig inte som man brukar i en rättssal. Det började med att hon var försenad, när hon sedan dök upp hade hon med sig frukost som hon prasslade med under uppspelningen av vittnesförhören från tingsrätten. Jag tyckte även det kändes som att Isabelle var påverkad och hon påpekade ett flertal gånger att hon blivit misshandlad under natten. Hon avbröt och talade även under dessa förhör. Isabelle började även gråta och protestera, samt påpeka att hon ville gå ut från rättsalen. Hon lyckades även få en paus under uppspelningen av förhören. Efter ett tag noterade Isabelle att vi åskadare satt där och spände blicken i oss. Jag anser att hennes trovärdighet sjönk väldigt mycket på grund av sättet hon uppförde sig i rättsalen. Man märkte även på domaren, nämndemännen, advokaten och åklagaren att de inte gillade hennes uppträdande. Sammanfattningsvis tyckte jag att fallet var mycket speciellt, och att Isabelle inte kändes trovärdig på grund av hennes uppträdande i rättssalen samt hennes sätt att uttrycka sig.
Hilda: Uppfattningen jag fick av målet var att det var väldigt speciellt. Först och främst så känder åklagaren väldigt oseriös då hon skrattade och flamsade utanför rättssalen. Stämningen i rättssalen var väldigt speciell då den åtalade, Isabelle betedde sig mycket aggresivt och uppförde sig inte riktigt som man kanske borde göra i en rättegång då hon bland annat hade med sig frukost som hon åt. Hon var väldigt upprörd och grät och skrek vilket gjorde det lite obehagligt att sitta och titta på det, jag ville helst undvika att få ögonkontakt med henne. Det kändes som hon var påverkad och kunde göra vad som helst så man ville helst undvika henne. Bortsett från hennes beteende så blev ändå fallet lite intressant på något sätt eftersom det inte liknar något annat fall jag varit på. Det var verkligen ett speciellt fall.
Jesper: Den tid jag var i hovrätten i rättssalen på detta mål fick jag en mängd olika känslor. Den åtalade Isabell var för det första väldigt ofokuserad och jag fick stirrande blickar från henne under målets gång. Åklagaren verkade väldigt flamsig och oseriös. Den övervägande känslan var obehagligt samtidigt som det kändes som om allt var ett skämt. Allt var så oproffsigt och oseriöst så det liknade en film eller ett dold kamera-program.
